Sanna för fan

Den bittra sanningen om Sanna, fast med en aning retuschering

"så att det kittlars i magen"

Ikväll kör vi soffhäng till tusen. Tanken var väl egentligen att jag skulle skriva en VFU-rapport, men det sket sig.

Tankarna fick för sig att rusa iväg istället.

Och tankarna idag leder till att jag hatar att vara singel. Fasen vad jag saknar att få gosa ner mig i soffan tillsammans med nån. Att vakna upp brevid någon varje morgon. Få pussar i pannan. Oj vad jag saknar pussarna i pannan. Galet.


Jag önskar mig förälskelse så att det kittlars i magen.

As usual

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Var i Skottland, åt Haggis, blev tant.
2. Höll du några av dina nyårslöften? att jag gjorde, jag lovade mig själv en jävla massa, och det blev pannkaka av alltihopa
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Japp, min lilla Anna fick sin underbara son, och Mattias blev tvåbarnsfar och fick en lillebror till nora.
4. Dog någon som stod dig nära? Min älskade farmor lämnade oss i januari
5. Vilka länder besökte du? Danmark och Skottland
6. Är det något du saknat år 2011 som du vill ha år 2012? En välhängd man
7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas? 12 januari, 14 februari, sista maj, 25 september
8. Vad var din största framgång 2011? Jag jobbar på mina framgångar, och det är väl en framgång i sig?
9. Största misstaget? Spendera alldeles för mycket pengar
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Lite förkylningar hit och dit, men sånt får man leva med
11. Bästa köpet? Måste varit min tv, mina underbara skor, möblerna, och min Iphone såklart
12. Vad spenderade du mest pengar på? Teknikprylar, upplevelser och kläder
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Simonfisen gör mig riktigt glad hela tiden
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? Resten av ditt liv, Sture-P, Turn the tide, och pufflåten. :P 
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Svårt att veta, vissa studenr har varit hemska, men många stunder har jag varit superlycklig.
16. Vad önskar du att du gjort mer? Sparat pengar ;)
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Ältat gammal skit
18. Hur tillbringar du julen? Julafton med mamma hos Margot och Janne, sedan juldagen i Mölnlycke med pappa och familj
19. Blev du kär i år? Jag blev upp över öronen förälskad, men det gick över på några veckor.
20. Favoritprogram på TV? Julkalendern :)
21. Bästa boken du läste i år? Animal farm
22. Största musikaliska upptäckten? Hooters!
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Önskade mig en fantastisk födelsedag, och det fick jag bannemig.
25. Något du önskade dig men inte fick? Vet faktiskt inte. Tror inte jag önskade mig så mycket.
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2011? Mys med Krischans finest, med lite för mycket berusningsdrycker och massa sång.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Att det gör! ;)
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2011? Personlig och lite rosa.
29. Vad fick dig att må bra? Skottland, musiken och vännerna
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Åh, han i Ailucrash, Kurt Cobain och Dregen. Och som alltid Edward Norton
32. De bästa nya människorna du träffade? Simon ;)

Nyårskrönika

Ett år har gått sen sist det var nyår. (nehe?)

Som jag förutspådde har detta året varit kantat av drama, det är ju som sagt mig vi pratar om.
Om man bortser från all dramatik så har detta året ändå varit ett väldigt bra år. Ur allt det onda har det kommit något gott.

I början på januari stack jag, syster och svåger upp till Boden för att träffa släkten. En underbar vecka, som spenderades med underbara släktingar. Det var helt fantastiskt roligt att få se alla igen. Mina goa morbröder med respektive, och mina fina kusiner. Och mormor såklart!
Några dagar efter vi hade kommit hem fick min farmor tyvärr lämna oss och saknaden är stor. Min älskade fina farmor.

Men en månad senare kom  ljuspunkten i mitt liv. Mitt lilla monster kom till världen. Min starka fina bästa Anna födde sin son, den underbaraste killen i världen. Och som han har blivit bortskämd av sin tant. :)

I mars var det dags för min födelsedag. Den firades med Kristianstad Finest med sushi, och lite för mycket berusningsdrycker. Mycket sång och massvis med skratt. Precis så en födelsedag ska firas. :)

I april stack jag upp till fina Emma i Örebro för några dagars mys, berusningsdrycker och skitsnack. Att ligga framför en brasa när man är bakfull mitt ute i ingenstans i de djupaste skogarna är för jävla fint. :) Det var trevligt som bara den att besöka Örebro, så nu kan vi kryssa den staden från städer jag har besökt.

Maj var nog den bästa månaden. Första maj, och dagarna innan spenderades med min fina Anna och hennes familj. Det var dags för bröllop/dop. SÅ jag bakade tårtor till slå förbannelse, knöt gulliga rosetter på 60 servetter och donade som aldrig förr. Men fint blev det, och det uppskattades. Men vad gör man inte för bästa vännen? Jag är otroligt glad att jag fick vara med er och dela denna dagen med er. Otroligt fint!

Juni började med ännu ett bröllop, denna gången var det fina Mattias och hans trolovade Lillemo. Supermysigt bröllop, jag grät som ett litet barn. Tack som fan mina fina för att jag fick vara med och dela denna dagen med er. Veckan efter bar det av till Norje Boke för årets kanske grymmaste händelse. SRF! Tillsammans med Mia hade jag några fantastiska dagar. Sjukt roligt festival, grym stämning, och fantastiska minnen. Resten av Juni bestod av jobb, jobb och lite jobb. : )

I juli var det äntligen dags att packa min väska och åka till Ystad. Äntligen skulle jag få träffa mina flickor Michelle och Lisen. Och Nicole såklart. Ett och ett halvt år hade gått sedan sist. Men vad gjorde det? Vi hade lika fantastiskt trevligt som alltid. Det kan aldrig gå fel med dessa flickor. Supermysiga dagar i Ystad var det. Saknar er flickor enormt mycket!

Slutet av juli och början på augusti spenderades på ett skjutfält med en sisådär 30000 scouter. Sjukt rolig tid, träffade massa fantastiska människor. Fick se en grym konsert med Timbuktu och Hoffmaestro, tillsammans med ca 40000 andra. Det var grymt ska jag säga dig. Missade tyvärr avslutningen, men istället hade jag en supertrevlig helg med tjejerna där Karl-Oskardagarna gjordes med bravur.

September började skolan igen, skönt att vara tillbaka till vardagen. Den 24 september fick min mamma för sig att smyga iväg och gifta sig. Och utan att säga ett ljud förrän dagen innan, det aset. ;) Den 25 åkte jag och Carro till Malmö för att titta på Winnerbäck. En grym konsert med en av världens bästa artister :)

Oktober gled förbi, vad hände där egentligen.

Sen kom november. Och kiltarnas land. Det var Legen.. wait for it.. Dary! Grymt mysig helg med flickorna med många skratt och lagom mel berusningsdrycker. Shopping till slå förbannelse, och alldeles för mycket stekt mat. Fy fan va skoj vi hade. Slutet av november kom den efterlängtade dammiddagen, och som vanligt var jag snyggast på stället. :P

Och nu har snart december trillat förbi igen. I morgon är ett år sedan jag träffade min farmor. Ett jävla år. Herre min get. Det betyder också att jag har överlevt ännu ett år. Ett lugnare år än förra, men ett för jävla rövhåligt år. Många skratt, men samtidigt många tårar.

Nästa år kommer bli ett så sjukt mycket bättre år. Det känner jag på mig.

Over and out.


Och förresten, Gott nytt år.

Ju mer dom spottar




Håll hårt i din goda vän, för där ute finns det gott om ormar
Gå med dom som vill dig väl, även om dina fickor är tomma
Glöm dom som vill sänka dig, sudda bort bad minded tjommar
Ju mera dom spottar på mig, desto snabbare kommer jag blomma

Suddasuddasuddasudda bort dom
Nertryckare finns alldeles för gott om
Suddasuddasuddasudda bort dom
som hugger dig i ryggen när du vänder dig om
Vi ser dom redan från start, ögonen säger en helt annan sak
Och det visar sig snart att det rötnaste hjärta har helt annat skal

Vi suddar bort alla tungvrickare
Dom blir mätta på att andra blir hungrigare
Dom vill se oss som en byggsten i deras del av system
Så vi rör oss flummigare
Men gropen som dom gräver kommer dom själva falla i
Men när dom slåss för att skydda sin hierarki
För vad tror dom växer upp när så mycket hat gror?
Tänk i andra banor, jag ber dig!

Håll hårt i din goda vän, för där ute finns det gott om ormar
Gå med dom som vill dig väl, även om dina fickor är tomma
Glöm dom som vill sänka dig, sudda bort bad minded tjommar
Ju mera dom spottar på mig, desto snabbare kommer jag blomma

Ställ in ditt sikte på nåt positivt
För något ryggbitande har vi ingen tid
Jo, jag ser dom men jag bara väljer att se förbi
Kan inte låta dom stjäla min energi
Nej, om nån vill hålla ner dig och se dig vissna

Så använd deras hat som en gnista
för vi växer upp med ljuset, kommer ifrån de dunkla
Det är klart dom vill se vår skuta sjunka
Jag ser dom inte på min radar
Så det spelar ingen roll hur många troll som hatar
Jag bara ser aldrig tillbaka
Nej nån guldgrävarvän kommer jag aldrig sakna
Nej en god vän går först
Dom finns vid din sida när sommar blir höst
Skin över dom, låt dom växa
Har inget hat i mitt bröst!

Håll hårt i din goda vän, för där ute finns det gott om ormar
Gå med dom som vill dig väl, även om dina fickor är tomma
Glöm dom som vill sänka dig, sudda bort bad minded tjommar

Söndagsfrukost

Idag är det söndag. Det innebar för min del att vakna utan väckarklocka, och ligga kvar i sängen och bara dra mig. Sovmorgonsmys på hög nivå.

Sen gick jag upp, satte igång kaffet, slappade lite och satte sen igång med en fantastisk brunch bestående av äggröra, bacon, färsk tomat, ost, rödlök, rostat bröd och ett glas juice.

Låter inte detta som en awesome söndagsmorgon? Indeed. Förutom att det saknas något.

Det saknas någon som håller om mig när jag ligger och drar mig i sängen. Det saknas någon att äta den här fantastiska brunchen tillsammans med. Det saknas en man.

Hmm, tråkigt men sant. Ett liv utan att ha någon att dela det med är inget liv för mig.

Punkt och slut

Ny pappa?

Min mamma gifte sig för ett tag sen med mannen i hennes liv. Han har varit med som en del av familjen i runt 20 års tid. Och att de skulle gifta sig var väl på tiden..

Men nästa gång jag träffar honom har jag några frågor att ställa:
"Är du min pappa nu?"
"Ska du adoptera mig nu?"
"Måste vi börja kalla dig för pappa?"

För går man och gifter sig i smyg och inte berättar det för mig, ja, då är det denna terrorn man får stå ut med.

Frågor på det?

Powerwalk

Solen skiner, det är sjukt varmt och himlen är klarblå. Ingen förkylning i världen kan hindra mig från att få lite motion. (heey, who am I kidding? Feberyra?)
Anyway, jag är faktiskt ute och powerwalkar. Believe it or not! Men halva rundan får räcka för idag, det är dumt att vara för hurtig.. ;)

Hade tänkt lägga upp bildbevis på det, men denhäringa blogg appen ville inte som jag. Tråkmåns till app!

Uppe med tuppen

Sådärja, då var man vaken och på plats i skolan för grupparbete. Fick stressa lite i sista stund för att inte komma försent. Men tydligen är det kutym på detta stället att vara sen, för ingen i min grupp är här. Så där fick jag för att jag stressade i onödan.. Kul, kul som fan. Eller inte...

Men iaf. Har haft en lugn och skön helg, och har nu en gedigen samling med vuxenpoäng. Fint som snus!

Däääremot har jag ännu en gång blivit bitter på män, pga deras envisa försök att jävlas med mig. Men bara bita ihop och skita i de urgröpta Ken dockorna. :)

Puss och kram!

komplimanger

Jag hängde tvätt precis och började då fundera lite.

Eftersom jag är en enormt snygg människa så haglar ju såklart komplimangerna över mig. Men det innebär ju också att man får höra en hel del skumma grejer emellanåt.

Som då för bara någon dag sedan, snyggaste killen på stället (även den drygaste), berättade för mig att mitt fina leende passar så bra ihop med min hudnyans. Say what?!

För ett tag sen igen så fick jag höra att jag hade en sån enorm utstrålning och charm, precis som Carola.... Okej?

Och för lite sen igen så blev jag kidnappad till en fest iförd mjukisar, sunketröjan, foppatofflor och filt. Men där på festen fick jag höra att jag var så sunkig att jag blev het.

Seriöst, vad är det för fel på män?

Mannen i mitt liv.

Jag har mycket funderingar just nu. Huvudet är inte still en sekund. Men jag börjar komma underfund med vad jag vill, och framförallt vad jag vill ha. Jag har rannsakat mig själv enormt mycket nu på sistone tiden. Och jag börjar lära känna mig själv mer och bättre. Börjar få ett hum om vad jag behöver i livet, och vad det är som gör mig lycklig.

Jag börjar också att, sakta men säkert, förstå vilken awesome människa jag är. Trots mitt stora ego, som många gånger egentligen inte är så stort, så kan jag också vara ödmjuk. Men mer och mer börjar jag förstå vilken fantastiskt människa jag är, vilken underbar vän jag är och hur många det finns som faktiskt älskar mig för den jag är. Jag försöker hela tiden att sträva efter att bli en bättre människa, och jag tycker att jag har gjort stora framsteg på sistone.

Jag har stött på många motgångar den senaste tiden. Saker och ting som har rört om hela mitt liv, och vänt upp och ner på min vardag. Men jag väljer att se dessa händelser som upplevelser och som nya erfarenheter. Men tack vare detta har jag lärt känna nya människor som alla har lärt mig något om mig själv. Och detta tar jag till mig och gör det bästa jag kan av.

Visst, drömmen nu är ju att jag ska hitta mannen i mitt liv såklart. Jag vill väldigt gärna hitta honom. Jag vill träffa honom som ger mig fjärilar i magen och som får mig att le vid blotta tanken. Jag vill ha någon att vakna upp med på morgnarna. Jag vill ha någon som älskar mig, som håller om mig och som tycker att jag är världens mest magiska människa. Och jag vet, JAG VET, att han kommer att komma. När jag minst anar det kommer han att dyka upp mitt framför ögononen på mig och vara precis sådär perfekt han bara kan vara.

För ett tag sen var jag på seans. Mediumet berättade för mig att andevärlden visste vilka krav jag hade, och vad jag önskade mig, så jag kunde slänga min kravlista tyckte dom. Dom vet vem och vad jag vill ha, och dom ska lösa det. Söta små andar. :) Men det skulle komma när jag minst anade det. Så därför får jag väl sluta tro att varenda man jag möter är mr right. Och sen ska jag tydligen sluta leta också. Men det är ju lättare sagt än gjort.

Anywho, en aning rörigt inlägg från min sida nu, men it makes sense in my head (och ja, jag kan för tusan inte svenska längre, dessa engelskakurser förstör mig)..

Anyhow, jag är ganska tillfreds med min vardag och mitt liv just nu (iaf försöker jag att inbilla mig detta), trots att det inte ser ut precis som jag vill ha det.

Men fortsätter jag bara att vara en bra människa så kommer allt att bli förjävla bra i slutändan. Och det är det som spelar någon roll. Jag är grym, och jag vet det!

Awesome

Jag är en dån där person som får andra att vända sig om en extra gång på stan och tänka: "Helvete va awesome hon är"


"I vilken värld då?" undrar ni då.


"I MIN värld" kontrar jag då med


Just..

WSJ

World Scout Jamboreen. Bland det häftigaste jag har varit med om. De senaste två veckorna har jag spenderat på ett gigantiskt skjutfält i Rinkaby, nån mil utanför Kristianstad. Jag och sisådär närmare 40000 scouter.

Det har varit två veckor fulla av intryck. Intryck från alla dessa människor som kommer från alla hörn av våran gigantiska värld. Jag tror att ca 160 länder har varit representerade på lägret. Det är ganska många.

Det är sjukt svårt att beskriva med ord hur otroligt givande denna tiden har varit. Det är svårt att beskriva känslan av att komma dit och se allt. Det går knappt att beskriva hur häftigt detta har varit. Jag är otroligt tacksam för att jag har fått se allt detta och för att jag har haft möjligheten att få vara där. Och då har jag inte ens sett hälften av det som går att se, och inte ens träffat häflten av alla dessa människor. Och lilla jag som inte ens är scout.

Så jävla ballt.
Helt obeskrivligt hur otroligt häftigt detta har varit. Detta minne kommer jag att bära med mig länge.

Det är tom så att jag funderar på att joina en scoutkår bara för att kunna åka med till Japan 2015 och vara med på nästa Jamboree. Så häftigt är det!

Sängblogga

Ikväll är jag för jävla lat. Jag orkar inte starta datorn igen, så därför bloggar jag från mobilen nerbäddad i sängen, men vad gör väl det?

Här ligger jag nu i sängen, kollar på heta män på tvn, med tandkräm i halva ansiktet. Vissa stunder i livet vill mitt ansikte vara fullt av röda irriterande grejer därav tandkrämen. Men vad gör det? Luktar gott gör jag iaf. ;)

Men vad vill jag skriva om idag då? Jadu, den som det visste. Ibland har jag bara ett sånt stort sug av att skriva av mig, fast jag vet inte alltid vad jag vill skriva om. Livet knallar på, jag blir äldre för var dag som går men resten av världen verkar stå stilla emellanåt. Trots det sker det saker varje dag. Saker som vänder upp och ner på hela omgivningen och hela ens liv. Varje dag sker det fruktansvärda grejer överallt i världen. Saker som man som enskild person tyvärr inte kan styra över. Det enda vi kan göra är att sitta brevid och titta på. That sucks...

Jag ger dig min morgon

Åter igen gryr dagen vid din bleka skuldra.
Genom frostigt glas syns solen som en huldra.
Ditt hår, det flyter över hela kudden...

Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.

Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar.
Långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar.
Du drömmer om något fint ,
jag ser du småler.

Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.

Utanför vårt fönster hör vi markens sånger.
Som ett rastlöst barn om våren, dagen kommer.
Lyssna till den sång som jorden sjunger.

Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.

Likt en sländas spröda vinge ögat skälver.
Solens smälta i ditt hår kring pannan välver.
Du, jag tror vi flyr rakt in i solen...

Om du var vaken skulle jag ge dig
allt det där jag aldrig ger dig.
Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.

Men du, jag ger dig min morgon,
jag ger dig min dag.


Jag vill bli kär, så där så att det kittlar i magen. För jag vill ha någon att tänka på när jag hör denna visan. Jag vill känna det där lyckoruset i hjärtat så fort jag tittar på en person.
Jag vill ha någon att ge min morgon och min dag.

Magkänsla

Ni vet den där magkänslan som allt för ofta infinner sig. Den som säger att det är något som är galet. Och oftast så stämmer det. Jag hatar den magkänslan.

Det finns stunder i livet där saker och ting du gör kan rasera hur mycket som helst. Det spelar ingen roll vad du gör. Det blir fel ändå. Det kanske är menat? Äh, vad vet jag.

Däremot vill jag ha min mamma nu. Jag vill att hon berättar för mig att jag inte har gjort något fel. Jävla skit.

Mot Ystad Baby!

Nu sitter jag på bussen mot Ystad. Har ca 70 minuter kvar av min resa. Om allt går som det ska vill säga. Det betyder också att jag har ca 70 minuter på mig att fundera. Fundera över livet. Över vad som gör mig lycklig. Och allt annat sånt där trams.

Men ganska ofta nu för tiden fylls hela min kropp av den underbara känslan av välbehag. Ni vet den där känslan som gör att det bara bubblar i hela kroppen samtidigt som man känner hur lugnet och tryggheten bara kommer över en. Typ.

Just nu har jag den känslan. Sitter på bussen, på väg till mina töser. Sitter och tittar ut över det skånska landskapet som bara badar i sol. Njuter av tillvaron och av livet. Har det för jävla bra helt enkelt!

Long time, no see

Längesen jag skrev här nu.
Kanske dags för en liten uppdatering?

Sommaren spenderas faktiskt till största del på jobbet i stora staden Växjö.
Mycket trevligt. Riktigt kul att vara tillbaka på på det där dårhuset. Älskar mitt jobb. Trivs som bara den, både med arbetskamraterna och arbetsuppgifterna.

Umgås så mkt som möjligt med lilla Anna och söta monstret. Har blivit en hel del på sistone. Men jag vill verkligen inte missa hans uppväxt och framsteg. Han är så fin den lilla killen. Och tants hjärta bara brister när hon får syn på honom. Gissa om man längtar efter en egen liten grabb. Hualigen.

Idag är en stor dag. För idag ska jag till Ystad. Och där, där ska jag träffa mina flickor, Michelle, Lisen och Collan. Och det mina vänner. Det är på tiden.
Ett och ett halvt år sen sist. Det är lång tid, och det är mycket som har hänt. Vi har ganska mycket att prata igenom. Och jag längtar ofantligt mycket. Ska bli helt jävla fantastiskt!

En annan dag sen så ska jag skriva lite annat, måste bara införskaffa mig lite ork och energi till att prata om det. MEn än så länge mina vänner så var detta allt för mig. 

På återseende. : ) 

She's a man-hater

Jag gillar inte män längre. Män är toppade.

Just det.

Egentligen finns det väl ingen riktigt bra orsak till varför jag inte gillar dom längre. Kanske är det bara för att de är från Mars. Typ.

Jag gillar dom nog inte för att jag så gärna vill ha en men inte har någon. Eller för att de sätter griller i huvudet på mig. Eller helt enkelt för att man inte kan leva utan dom. Dom små asen.

Tankar

Jag tänkter ibland för mycket. Komiskt är det dock att det jag tänker många gånger tänker på dyker upp i mitt liv igen på ett eller annat sätt kort därefter.
Nu har det varit A. En kille jag inte träffat på år och dar, och inte heller pratat med. Men han dök upp i tankarna häromdagen, och sedan slängde han in en kommentar på Fb för lite sen. Hmm. Det gör ju att jag börjar tänka lite. Och så slog det mig att jag har en massa gamla mail från denna killen. Och dessa har jag nu läst igenom. Igen.



Och om man tittar på dessa mail så är det väl ingen som är förvånad över att jag blev kär va?

5 år sedan.

På tisdag, den 24:e maj 2011, är det 5 år sedan jag tog studenten.
Det mina vänner. Det är sjukt. Förstår ni hur länge sedan det var? Och ändå känns det som om det vore igår.

24:e maj 2006. Den dagen var en fantastisk dag. Slutet på tre fantastiska år. Tre år där jag lärde mig så mycket. Både om mig själv men även om livet. Jag växte upp, jag upplevde saker jag aldrig trott jag skulle få göra. Jag träffade människor som på ett eller annat sätt betytt enromt mycket för mig. Jag träffade vänner för livet.

Jag ångrar inte en sekund att jag flyttade till Åre. Hade jag kunnat få göra om det hade jag gjort det utan att tveka. Och jag hade nog inte gjort mycket annorlunda. De tre åren är en enormt stor del av det liv jag lever idag. De erfarenheter jag fick då har format mig och skapat den personen jag är idag. Som jag växte under den tiden. Jistanes.

Men så mycket som har hänt sedan då. Så mycket nya människor jag träffat, så mycket nya erfarenheter jag har skaffat mig. Och vilken lång väg jag har vandrat.

Men som sagt. Fem år sedan. Fem år sedan jag träffade vissa människor sist. Fem år sedan jag grät en hel jävla dag. Fem år sedan jag klampade runt i snöblandat regn och lera, i 3 minus grader, med sandaler på fötterna och lite för långa vita byxor (som inte var vita efter den dagen). Men ack så kul jag hade.

Men oj så unga och naiva vi var. Inte mycket visste vi egentligen om livet. Hualigen

Därför bjuder jag på lite bilder.



Hela klassen på flaket.




Vi sjunger Tu-sången. Som jag då har skrivit. Såklart. : )



Åre 03-06
Those where the best years of my life..