Nu sitter jag på bussen mot Ystad. Har ca 70 minuter kvar av min resa. Om allt går som det ska vill säga. Det betyder också att jag har ca 70 minuter på mig att fundera. Fundera över livet. Över vad som gör mig lycklig. Och allt annat sånt där trams.

Men ganska ofta nu för tiden fylls hela min kropp av den underbara känslan av välbehag. Ni vet den där känslan som gör att det bara bubblar i hela kroppen samtidigt som man känner hur lugnet och tryggheten bara kommer över en. Typ.

Just nu har jag den känslan. Sitter på bussen, på väg till mina töser. Sitter och tittar ut över det skånska landskapet som bara badar i sol. Njuter av tillvaron och av livet. Har det för jävla bra helt enkelt!