Sanna för fan

Den bittra sanningen om Sanna, fast med en aning retuschering

Nyårskrönika

Ett år har gått sen sist det var nyår. (nehe?)

Som jag förutspådde har detta året varit kantat av drama, det är ju som sagt mig vi pratar om.
Om man bortser från all dramatik så har detta året ändå varit ett väldigt bra år. Ur allt det onda har det kommit något gott.

I början på januari stack jag, syster och svåger upp till Boden för att träffa släkten. En underbar vecka, som spenderades med underbara släktingar. Det var helt fantastiskt roligt att få se alla igen. Mina goa morbröder med respektive, och mina fina kusiner. Och mormor såklart!
Några dagar efter vi hade kommit hem fick min farmor tyvärr lämna oss och saknaden är stor. Min älskade fina farmor.

Men en månad senare kom  ljuspunkten i mitt liv. Mitt lilla monster kom till världen. Min starka fina bästa Anna födde sin son, den underbaraste killen i världen. Och som han har blivit bortskämd av sin tant. :)

I mars var det dags för min födelsedag. Den firades med Kristianstad Finest med sushi, och lite för mycket berusningsdrycker. Mycket sång och massvis med skratt. Precis så en födelsedag ska firas. :)

I april stack jag upp till fina Emma i Örebro för några dagars mys, berusningsdrycker och skitsnack. Att ligga framför en brasa när man är bakfull mitt ute i ingenstans i de djupaste skogarna är för jävla fint. :) Det var trevligt som bara den att besöka Örebro, så nu kan vi kryssa den staden från städer jag har besökt.

Maj var nog den bästa månaden. Första maj, och dagarna innan spenderades med min fina Anna och hennes familj. Det var dags för bröllop/dop. SÅ jag bakade tårtor till slå förbannelse, knöt gulliga rosetter på 60 servetter och donade som aldrig förr. Men fint blev det, och det uppskattades. Men vad gör man inte för bästa vännen? Jag är otroligt glad att jag fick vara med er och dela denna dagen med er. Otroligt fint!

Juni började med ännu ett bröllop, denna gången var det fina Mattias och hans trolovade Lillemo. Supermysigt bröllop, jag grät som ett litet barn. Tack som fan mina fina för att jag fick vara med och dela denna dagen med er. Veckan efter bar det av till Norje Boke för årets kanske grymmaste händelse. SRF! Tillsammans med Mia hade jag några fantastiska dagar. Sjukt roligt festival, grym stämning, och fantastiska minnen. Resten av Juni bestod av jobb, jobb och lite jobb. : )

I juli var det äntligen dags att packa min väska och åka till Ystad. Äntligen skulle jag få träffa mina flickor Michelle och Lisen. Och Nicole såklart. Ett och ett halvt år hade gått sedan sist. Men vad gjorde det? Vi hade lika fantastiskt trevligt som alltid. Det kan aldrig gå fel med dessa flickor. Supermysiga dagar i Ystad var det. Saknar er flickor enormt mycket!

Slutet av juli och början på augusti spenderades på ett skjutfält med en sisådär 30000 scouter. Sjukt rolig tid, träffade massa fantastiska människor. Fick se en grym konsert med Timbuktu och Hoffmaestro, tillsammans med ca 40000 andra. Det var grymt ska jag säga dig. Missade tyvärr avslutningen, men istället hade jag en supertrevlig helg med tjejerna där Karl-Oskardagarna gjordes med bravur.

September började skolan igen, skönt att vara tillbaka till vardagen. Den 24 september fick min mamma för sig att smyga iväg och gifta sig. Och utan att säga ett ljud förrän dagen innan, det aset. ;) Den 25 åkte jag och Carro till Malmö för att titta på Winnerbäck. En grym konsert med en av världens bästa artister :)

Oktober gled förbi, vad hände där egentligen.

Sen kom november. Och kiltarnas land. Det var Legen.. wait for it.. Dary! Grymt mysig helg med flickorna med många skratt och lagom mel berusningsdrycker. Shopping till slå förbannelse, och alldeles för mycket stekt mat. Fy fan va skoj vi hade. Slutet av november kom den efterlängtade dammiddagen, och som vanligt var jag snyggast på stället. :P

Och nu har snart december trillat förbi igen. I morgon är ett år sedan jag träffade min farmor. Ett jävla år. Herre min get. Det betyder också att jag har överlevt ännu ett år. Ett lugnare år än förra, men ett för jävla rövhåligt år. Många skratt, men samtidigt många tårar.

Nästa år kommer bli ett så sjukt mycket bättre år. Det känner jag på mig.

Over and out.


Och förresten, Gott nytt år.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: