Idag är det nyårsafton. Vad jag har förstått så är det idag man ska skriva en tre sidor lång berättelse om vad som hänt under året. Det tänker jag inte göra. Jag tänker inte heller fira denna dagen. I skrivande stund sitter jag nämligen i loket tillhörande ett tåg som rullar ner mot Malmö. Jag ska dit och träffa min cancersjuka farmor. Kanske för sista gången. Det jag tänker göra idag, det är inte att älta allt som hänt 2010. 2010 har varit ett år fullt med dramatik, både på gott och ont. 2011 kommer att bli ännu ett år fullt med drama. (hallå, det är mig vi pratar om) Jag vet att jag kommer mista någon jag håller kär. Jag vet också om att lilla monstret kommer att komma till världen. Två helt naturliga saker med livet. En själ lämnar oss. Och en ny själ skapas. Livets naturliga gång helt enkelt. Det jag vill ha under 2011 är mer rödvin, mer skratt, mindre tårar, mer tid med mina nära och kära, mer kloka val, mer sömn, mindre plugg men mer självdisciplin och såklart fri tillgång till kaffe och choklad. Jag tror faktiskt att jag nöjer mig med det. Det sistnämnda är väl antagligen ingen realistisk önskan, men visst fan hade det varit trevligt? Äh, grejen är som så, att oavsett vad jag vill så kommer jag att stöta på motgångar även nästa år. Men jag ska försöka ta dom med en klackspark. För ur allt det onda kommer något gott. Och det goda ser jag fram emot. Gott nytt år mina vänner. Hoppas att det blir ett år fullt av överraskningar och nya erfarenheter. Ta dagen som den kommer och njut av livet så mycket ni bara kan. För det tänker jag göra. Over and out
Jag har länge sagt att någon högre makt gör livet surt för mig. Jag har varit inne på karma bra länge. Men också att dom förbereder mig för vad som komma skall. Det värsta tänkbara kom som en blixt från klar himmel. Cancer. Hela kroppen full. Lungorna, njurarna, levern, skelettet. Jävla Cancer. Jag hatar dig! Snälla söta underbara högre makter. Jag klarar snart inte mer. Jag vill bara leva ett lugnt och stillsamt liv. Jag vill inte ha mer drama. Det fins ett gammalt ordspråk som lyder; en olycka kommer sällan ensam. Jo, tjena. Det har jag märkt. Men ur allt det onda kommer något. Så det är väl bara att vänta och se. Älskade, älskade farmor. ♥
Jag kan många gånger känna avund. Avund för att min bästa vän har allt jag vill ha. Hon har en underbar familj, full av kärlek. Hon har en fantastisk sambo och pojkvän, som snart ska bli hennes make. Hon har ett litet monster i magen som snart är färdigbakat. Hon har mängder av vänner som alltid ställer upp. Hon är givmild och generös. Hon är omtänksam och varm. Hon är vacker och helt underbar. Hon är min bästa vän. Jag är avis. Avundssjukan hindrar mig inte att unna henne detta. Jag unnar henne allt gott i världen. Är hon lycklig så är jag lycklig. Att få dela lycka med mina nära och kära är den bästa julklappen jag någonsin fått. All lycka till er alla tre, Anna, Nicke P, och det lilla monstret ♥
